• Relationer

    Vår 1 års dag

    Vår 1 års dag
    Vår 1 års dag

    Vår 1 års dag. Han från Trelleborg. Hon från Eskilstuna. På Östersjön de möttes. 365 dagar tillsammans i staden där hon växte upp. Alla omkring visste vad vi hade innan vi kände det till. För mig att falla var obestridligt. En kärlek besvarad i ett meddelande av dig. Telefonen plingade till på vägen från Bandhagen att jag missade min station. Beledsagad på resan som vi initierat. Vilket tog mig hit, oss hit.  Genom turbulens, genom medvind. Stod vi oss starka. 

    I december förra året väckte du ett hjärta ur vintersömn. Och med det visade du mig vad riktig kärlek var. Ett femtiotal galopperande hästar över bröstkorgen. Aldrig tidigare hade jag vart med om de här känslorna. Jag var kär. Första gången var det nu. Det är väl en första gång för allt. Som de saker som jag vågat göra med dig vid min sida. Stå upp för mig själv. Utforska världen av självständighet. Till att bygga upp eget boende. Under ett tak tillsammans med dig inledde vi ett samboliv. Ingen anledning att ta i handbromsen. Lyssna till ditt hjärta. Så hamnar man rätt. Det är det jag vill tro. Jag tror på oss. För att vi inte väntar på att relationen ska fungera. Vi får det att fungera. Med arbete har vi tagit oss hit. Värt varenda investering.

    Tacksam för varje dag vi fortsätter att välja varandra.  Det har lett oss fram till att vi nu har vår 1 års dag. Önskar du visste hur mycket jag älskar dig!

    Bloggat från Eskilstuna
    – läs tidigare inlägg HÄR
    – följ gärna bloggen på Bloglovin

  • Relationer

    Julkalender till sambon



    Rimstugan fick brinna till grunden! Tommy Körbergs julfavoriter sattes på mute! 
    Med rader ur andra kända låtar, valde jag istället att antyda klapparnas innehåll. Utan att direkt avslöja vad som ligger inslaget under granen.  Under decembermånad har jag och min sambo Niklas beslutat oss för att ha en gemensam julkalender där man varannan dag får äran att uppvakta sin partner.  Idag var det min tur. Så med ett varningens finger för varmt innehåll fick han till tonerna av Unsteady med  X Ambassadors. Håll i! 

    1 December – I´ll go wherever you will go Röktofflor
    3 December Hold on to me, cause I´m little unsteadyTake away mugg
    5 December – Say you won´t let go
    7 December – Take it off now boy, take it off now boy… Would you let me see beneath your beautiful tonight
    9 December – What a wicked game you play to make me feel this way
    11 December – Making memories of us
    13 December – Baby, you light up my world like nobody else
    15 December –
    Home is wherever I’m with you
    17 December –
    Kiss me like you wanna be loved
    19 December –
    My life would suck without you
    21 December –
    We belong together
    23 December – 
    When you get worried I’ll be your soldier
    24 December –  Here’s to us. Here’s to love. All the times that we messed up.
    Here’s to you. Fill the glass. ´Cause the last few days have gone too fast.

    Kan ni gissa vad som finns där i?

    Bloggat från Eskilstuna
    – läs tidigare inlägg HÄR
    – följ gärna bloggen på Bloglovin

  • Familj,  Psykisk ohälsa

    Fars dag

    Minns något min faster skrev om dig en gång. Om hur de ögon som vart så vackert bruna blivit svarta. Till att du lämnade för de som har till uppgift att agera skydd och säkerhet och ändå så kom du aldrig hem igen. Svår mobbning under din tjänstgöring hade förstört dig. De människorna tog dig ifrån mig år innan jag ens hade dig. Jag har tvingats bli tillfreds med det faktum att jag aldrig kommer jag få knappa in de tio siffror som leder till din röst på andra sidan linjen för att berätta hur min dag har varit. Har tampats med sorg i många år över att vi inte får ha det där. En vardag. Till tröst, har jag aldrig behövt ifrågasätta din kärlek till mig. Aldrig då. Aldrig nu. Ingen utav oss valde inte det här. Utan livet har bara inte gett oss rätt förutsättningar. Vi har gjort det bästa vi kan. Klart Fars-dag väcker något. 

    Bloggat av Felicia Aulén, Eskilstuna.

  • Relationer

    Sexuell bekräftelse av män


    “I have a lot of skeletons in my closet, and apparently half of them are naked.”


    Medan jag står hukad över toalettstolen, sträcker jag mig efter telefon och skriver “Vi hittade på film och somnade förlåt.” Innan jag smög tillbaka till den säng där jag några timmar innan låg på rygg och kalvade, som en sevärdhet för de andra som vistades i lägenheten. För inget hade gått på vita duken den kvällen. Istället för popcorn stod flaskor på bordet, det var min första fylla och jag däckade. Som min journal på 1177 beskriver det har jag sedan den kvällen haft perioder av impulsivt drickande med svårigheter att begränsa intaget. Under dessa perioder ska mitt behov av sexuell bekräftelse från män intensifierats. För timmarna emellan uppkastningarna och till mitt meddelande skickades var det just vad jag fått. På kommande fester rådde inga betydande skillnader. Sprit. Sex. Skam. Dansgolven blev min plats för jakt och ingenting annat.

    Har till och med svårt att se dem flera år senare. Mina byten. Som idag när en utav dem dyker upp i affären. Skäms för mitt beteende som överförfriskad. Gränslös. Motsatsen till det mod jag hade då. Hjärtklappning. Får även tillbaka känslan man hade när man vaknade på okänd adress. Trosorna på golvet. En främling bredvid. Ett självförakt. Enda målet med att gå ut var att inte återvända hem. Inte för kvällen i alla fall. Om någon bara bett mig stanna efter att jag samlat ihop mina tillhörigheter från gårdagen.  Fått en känsla av att jag räckte till, inte bara för mitt handlande utan för den jag var. Ständig jakt för den bekräftelse som aldrig kom. En jakt som inte fortgick till en händelse 2014
    gjorde så att jag förstod att det inte var värt sitt pris. Försatt i en situation jag behövde slå mig fri från.

    Men visst spökar det än.

    Bloggat från Eskilstuna
    – läs tidigare inlägg HÄR
    – följ gärna bloggen på Bloglovin

  • Psykisk ohälsa,  Relationer

    Ni kallar mig hora

    Martin hette han, kisen som jag under höstterminen mitt första år på gymnasiet skulle imponera på genom att lämna kryckorna hemma. Det var när jag tvingades samåka buss med en av hans barndomsvänner vid hemresan som jag förstod att snacket skulle börja. Helt plötsligt kunde jag gå utan stöd. Delvis hade jag rätt. Något som jag inte räknat med var det andra ryktet som uppstod. Jag hade åkt dit för ett ligg. Nu var jag den tjejen. Igen. 

    Tidigare samma år hade min bild runtom i Eskilstuna och Strängnäs spridits med namn och telefonnummer samt en text som uppmanade till att köpa sex av mig. SMS trillade in från okända nummer. Det var inte ett. Inte två. Snarare ett dussin. Personlig vendetta för en av grabbarna efter ha blivit avvisad. Skolan valde att polisanmäla detta men såklart la åklagaren ner utredningen vilket gjorde det hela värre. En Facebookgrupp skapades för att där kunna sprida sitt budskap.

    Skolan och internet var redan infekterat. Hemma kunde en av mina föredetta be mig byta kläder då han tyckte jag såg ut som en hora i de jag hade på mig. Vissa händelser var så konkreta, i andra fall handlade det mer om vad de fick mig att känna.

    Som när jag blev tillräckligt gammal för att gå på krogen, där kunde flera av ett annat ex kompisar till och med komma fram och fråga om jag fått komma än innan de hänvisade till närmaste läkarmottagning. Det är en känslig ålder för att människor utanför sänghalmen ska veta om något sådant. En tid när man inte heller visste hur svårt det är för många tjejer. Och ännu värre kändes det efter de fördomar man redan hade emot sig. Ständigt låg detta som ett täcke över mig.

    Tänker på gången jag blev hemskjutsad, en knäpptyst biltur hela vägen från Strängnäs efter jag nekade en avsugning. En annan gång skulle jag stanna i Stockholm över helgen men skickades hem en dag tidigare då han ansåg det vara onödig tid om vi ändå inte skulle knulla Ett rykte är inte bara ord som sprids, det leder till förväntningar.

    Osäkerheten som alla de här små händelserna skapade, la grunden till ett självdestruktivt beteende. Ett beteende som varade i flera år. Alkohol var tillslut det enda som fick mig att slappna av. Med det försvann också hämningar. Jag vart den som alla de hade skapat. Och telefonen var ju fylld med nya nummer…

    Snälla, tänk er för. 

    Bloggat från Eskilstuna
    – läs tidigare inlägg HÄR
    – följ gärna bloggen på Bloglovin