Vardag

Sova ensam

Sambons väska är packad för jobb. Brukade tycka minsta timma ifrån honom var jobbig. Huvudet började skapa scenarion var han upptäckte att världen utanför vår bubbla var mer värd att utforska. Aldrig handlade det om att jag inte litade på honom, det var snarare en känsla för att vara otillräckligt. Nu är vi nyblivna sambos och till skillnad från förr ser jag snarare framemot att ha lägenheten för mig själv. För 8 dagars egentid innebär att jag kommer ha timmar där jag kan fixa och trixa med allt som fortfarande behövs göras. Jotex ska få en beställning av gardiner, nya tavlorna måste upp på väggen och organisering i köket bör också hinnas med. När katten är borta dansa råttorna på bordet. Nätterna är nog det som blir svårast. Tycker mig höra människor försöka öppna ytterdörren, se någon okänd i hallen och även känna mig iakttagen. Men inom en månad fyller jag 24 år, så det här med att sova ensam är något jag måste lära mig. En utmaning är jag beredd att ta mig ann. Därför är det snart dags att bege sig dit efter en dag på landet.

Felicia Aulén – Genom gatsten Ett maskrosbarn på 24 år född och uppvuxen i Eskilstuna. Trots vid min ringa ålder blev jag i maj, och än är, sjukskriven för depression. Vilket sattes in en behandling för medan jag under sommaren var under vidare utredning. Med den fick jag även diagnosen Borderline (Emotionellt instabil personlighetsstörning), samt 4 andra diagnoser. Social fobi, Agora fobi, Generaliserad ångest och Panik syndrom. Det här blir min plats att ventilera min kamp mot psykisk ohälsa och min väg tillbaka till djupa vatten. Först måste jag rusta båten innan den sjösätts.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *