Vardag

Presentation

Under livets gång har jag fått lära mig att hur tung min ryggsäck, än må vara så kan den inte längre vara till last. Med ett hål i säcken, lik som stenar föll de ut vilket gav mig nu istället kunde snubbla över innehållet. På så vis hade andra något att skratta åt. Som jag vore en del av en cirkusakt omringades jag av folk. Jag hade blivit clownen i rummet. Evig bekräftelse.  Men så kommer stunden när ridån går ner. Och de som satt i publiken är inte längre kvar. Där står man, ensam. Med det man tidigare bar på, liggandes framför en istället. Delar att plocka upp. Kanske är kan det här vara ett första steg. Någonstans måste man börja sortera vad det är som så länge tyngt mig. Om det är några andra som läser detta kunde de kanske också förstå mig. Att mitt agerande nu är en reaktion på vad som hände då.

Felicia Aulén – Genom gatsten Ett maskrosbarn på 24 år född och uppvuxen i Eskilstuna. Trots vid min ringa ålder blev jag i maj, och än är, sjukskriven för depression. Vilket sattes in en behandling för medan jag under sommaren var under vidare utredning. Med den fick jag även diagnosen Borderline (Emotionellt instabil personlighetsstörning), samt 4 andra diagnoser. Social fobi, Agora fobi, Generaliserad ångest och Panik syndrom. Det här blir min plats att ventilera min kamp mot psykisk ohälsa och min väg tillbaka till djupa vatten. Först måste jag rusta båten innan den sjösätts.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *